Undervisning
Undervisning Husförsamling
På denna sida återfinner du undervisning om husförsamlingar. Klicka på flikarna nedan för att komma direkt till valt stycke.
Husförsamling - historisk bakgrund
DEN FÖRSTA FÖRSAMLINGEN SAMLADES I HEMMEN
Den första församlingen i Jerusalem träffades i hemmen och utomhus på den judiska tempelplatsen (Apg 2:46). Nya testamentet säger ingenting om kyrkobyggnader, istället tilltalas församlingar utifrån de hem där de samlas (1 Kor 16:19, Kol 4:15). När kyrkan spred sig till andra delar av romarriket och bortom det så fortsatte man att träffas i hem (Apg 16:40, 20:20). När romarna rev det judiska templet år 70 e.Kr. så fanns ingen helgedom att träffas i ens för de som bodde i Jerusalem. Istället träffades alla i den första kyrkan i små 'oikos' (grekiskt ord) som betyder hus/hem/hushåll. Detta ord återfinns på ca 1800 ställen i bibeln.
De första kristna träffades i hemmen för att uppbygga varandra genom psalmer, undervisning, uppenbarelser, tungotal och uttydning (1 Kor 14:26). Ordet i bibeln för uppbyggelse är 'oikodomeo' (grek.), vilket ordagrant betyder att "bygga upp hushållet/hemmet". För att riktigt belysa vikten av hemmet i den första kyrkan, så ska vi titta på ordet ekumenik, 'oikoumene' (grek.), vilket ordagrant betyder "alla hushåll/hem".
FRÅN ORGANISM TILL INSTITUTION
Det var först på 300-talet som kejsare Konstantin legaliserade kristendomen och då började man att bygga kyrkobyggnader. I och med att kyrkan började bli en maktfaktor så ville inte sällan statsmakten ha kontroll på vem som predikade och att denna person inte var kritisk mot de styrande. Här började alltså en olycklig förändring av kyrkans inre strukturer och sätt att fungera på. Kyrkan utvecklades till att bli en institution och organisation istället för att vara en levande gemenskap av levande stenar. Att bli en del av samhället, bli accepterad och slippa bli förföljd välkomnades säkert av de flesta, men priset blev att den tappade beroendet av Gud och Hans kraft. Sakta förändrades också dess fokus, inriktning och innehåll genom att kompromissa med aktörer utanför de troendes gemenskap. Det gick till och med så långt att det blev förbjudet att träffas i hemmen för bön och att fira nattvard. Nattvarden fick bara firas under mässan och utföras av en godkänd präst. Undervisningen skedde dessutom på latin som få personer kunde vare sig läsa eller förstå. Kyrkans medlemmar tappade bort innehållet i Guds Ord genom att dess innehåll för de flesta förblev okänt. Under mer än 1000 år så gled kyrkan bort från dess ursprungliga syfte och kall att tjäna kung Jesus, och blev istället en institution och maktfaktor som ville påverka och styra jordiska kungar.
Det var först på 300-talet som kejsare Konstantin legaliserade kristendomen och då började man att bygga kyrkobyggnader. I och med att kyrkan började bli en maktfaktor så ville inte sällan statsmakten ha kontroll på vem som predikade och att denna person inte var kritisk mot de styrande. Här började alltså en olycklig förändring av kyrkans inre strukturer och sätt att fungera på. Kyrkan utvecklades till att bli en institution och organisation istället för att vara en levande gemenskap av levande stenar. Att bli en del av samhället, bli accepterad och slippa bli förföljd välkomnades säkert av de flesta, men priset blev att den tappade beroendet av Gud och Hans kraft. Sakta förändrades också dess fokus, inriktning och innehåll genom att kompromissa med aktörer utanför de troendes gemenskap. Det gick till och med så långt att det blev förbjudet att träffas i hemmen för bön och att fira nattvard. Nattvarden fick bara firas under mässan och utföras av en godkänd präst. Undervisningen skedde dessutom på latin som få personer kunde vare sig läsa eller förstå. Kyrkans medlemmar tappade bort innehållet i Guds Ord genom att dess innehåll för de flesta förblev okänt. Under mer än 1000 år så gled kyrkan bort från dess ursprungliga syfte och kall att tjäna kung Jesus, och blev istället en institution och maktfaktor som ville påverka och styra jordiska kungar.
REFORMATIONEN
Andra hälften av 1200-talet så började en process av reformation inom kyrkan, som en motreaktion mot dess avlatsbrev, maktsträvan och rikedomsfixering mm.
Reformationen nådde sin kulmen på 1500-talet då kyrkan splittrades och flera protestantiska och reformatoriska samfund bildades.
Detta drevs på både genom att Bibeln började översättas till folkets egna språk samt att tryckpressen uppfanns av Gutenberg. Genom att Guds Ord blev känt igen bland kyrkans medlemmar så kunde dess lära till stora delar bli upprättad igen. Dock så förblev dess struktur och ordningar oförändrad.
Den mest tongivande reformatorn Martin Luther skrev 1526, i början av reformationen i förordet till "Die Deutche Messe".
”De som önskar att vara uppriktiga kristna och som bekänner evangeliet i ord och i handling, bör registrera sig och samlas själva i ett hem. Här kunde man förrätta dop och nattvard på ett kortfattat och fint sätt och inreda allt i enlighet med Ordet, bönen och ömsesidig kärlek. Kort sagt: om man hade människor som uppriktigt vill leva som kristna, kunde en ordning och praxis snabbt utvecklas. Emellertid kan jag inte och önskar inte ännu etablera en sådan församling, för jag har ännu inte de människor som krävs för det. Jag finner inte många som efterlyser en sådan gemenskap.” (Martin Luther, 1483-1546)
NUTID
Trots att det nu gått mer än 500 år sedan reformationen, innehållande flera väckelserörelser och ännu fler nya samfund, så lider tyvärr kyrkan fortfarande av brist på gemenskap och dess ursprungliga naturliga ordningar som att träffas i hemmen för uppbyggelse. Kyrkan behöver gå tillbaka till sina rötter, 'back to basic', och inte bara titta på vad den tidiga kyrkan lärde ut, utan även se på hur den var strukturerad och fungerade. Evangeliet börjar i hemmen, och sprids av lärjungar som gör lärjungar.
Hemmen var basen för den första kyrkan
FÖRSAMLINGEN VERKADE I HEMMEN
Gemenskapen (grek. koinonia) i hemmen var självklar för den kristna kyrkan under de första hundratals åren. Även om större kristna lokala församlingar även kunde träffas på allmänna platser ifall hemmen blev för små, så upphörde aldrig hemmen att vara den basala punkten för allt liv inom församlingen. Alla människor föds, fostras och bor i hem (Apg 21:8-9) och att evangeliet inte skulle få praktiseras här är ju rent av märkligt. Jesus verkade utifrån sitt hem (Mark 2:1) och besökte andras hem (Matt 8:14, 9:10, 9:23) och sände ut sina lärjungar till andras hem (Luk 10:5). Även Paulus bodde och verkade hemma hos andra på sina missionsresor (Apg 9:43, 16:15).
De första kristna verkade och samlades i vanliga hus och hem (Apg 2:2, 2:46, 5:42, 8:3, 11:14 20:20, 28:30).
VAD GJORDE DE KRISTNA I SINA HEM?
Varje dag hade de gemenskap, bad, åt och firade nattvard tillsammans i sina hem (Apg 2:42-47). I templet och hemmen undervisade de och förkunnade evangeliet att Jesus är Messias (Apg 5:42, 16:32). De fick besök av änglar i sina hem (Apg 11:13). Profeter verkade i och besökte hemmen (Apg 21:10). Den helige Ande föll över hedningar i deras hem när de fick höra Guds Ord (Apg 10:44). De döpte hela familjer (hushåll) utomhus och gick sedan till hemmen (Apg 16:15).
Som vi kan se här så utfördes dop, nattvard, predikandet och undervisningen i hemmen av enkla efterföljare till Jesus. Detta behöver inte bara upptäckas idag utan även börja praktiseras igen. Om vi vill att dagens församlingar ska få samma tillväxt som den första kyrkan, så behöver vi även att börja göra som den gjorde.
Vad är en husförsamling?
IDENTITET
Först och främst så vilar en husförsamling i uppenbarelsen av att vi själva ÄR kyrkan. Det är inte mötesformer, byggnader, platser eller verksamheter som definierar kyrkan, utan består av de
människor som tror på Jesus. Församlingen är Jesu kropp där Jesus är huvudet (Kol 1:18). Församlingen är bruden till brudgummen Jesus (Upp 21:9). Församlingen är även Guds tempel där den helige Ande bor (1 Kor 3:16). En husförsamling har alltså sin identitet i Kristus och vem Han är. HUSFÖRSAMLINGEN
En husförsamling består av ca 3-20 personer som träffas i hemmen för att uppbygga varandra genom lovsång, bön, undervisning och gemenskap. En husförsamling är som en familj där vi hjälper varandra att växa i tron på Herren Jesus (Ef 4:13) och där våra olika gåvor kommer till uttryck. När husförsamlingen kommer samman så har alla någonting att bidra med (1 Kor 14:26). Vi delar våra liv och har gemenskap med varandra och hjälper varandra i vardagen. Vi sporrar och uppmuntrar varandra att följa Jesus undervisning och befallning att göra lärjungar (Matt 28:18-20). En husförsamling brukar ha 1-2 ledare som leder genom ett delegerande och uppmuntrande ledarskap. När nya kommer till tro leds de in det personliga lärjungaskapet och välkomnas in i husförsamlingen.
Husförsamlingar idag
FÖRFÖLJELSE, HUSFÖRSAMLINGAR, TILLVÄXT
I länder där det finns förföljelse av kristna så är husförsamlingar vanliga, där många troende träffas i underjordiska hemliga församlingar i hemmen. Av Kinas ca 100 miljoner kristna så bedöms ca två tredjedelar tillhöra en husförsamling. I det hårt mullah-kontrollerade Iran så har det senaste årtiondena skett en väckelse och man bedömer att flera miljoner iranier idag är kristna. Då muslimer som konverterat bestraffas hårt är hemliga underjordiska husförsamlingar i praktiken det enda sättet som församlingen kan organisera sig på. Även i Indien växer de kristnas antal trots att det blivit mycket svårare att vara kristen där. I Indien så sker också en stark tillväxt av antalet husförsamlingar.
I de länder där kristna förföljs så brukar de växa i antal och man måste träffas i husförsamlingar i hemmen. Eller kan det vara så att där man träffas i husförsamlingar så sker en tillväxt av de troendes antal och andliga mognad? Eller är det så att beroendet av Gud och sättet att vara församling på samverkar till en större andlig mognad och att de troendes antal ökar? Ja, vad tror du själv?
FRAMÅT
Om vi tittar på västvärlden och Sverige idag, så finns det inte så många husförsamlingar, men deras antal växer. Fler och fler människor längtar efter en varm gemenskap av troende som hjälper varandra i tron och i vardagen, och finner detta i husförsamlingens sätt att leva ut det kristna livet.
Vi önskar se en större efterföljelse inte bara av bibelns lära, utan även av hur församlingen är tänkt att fungera i praktiken. Husförsamlingen har framtiden för sig....